leva för dagen, låt mig vara lycklig


"Plötsligt hittar jag mig själv stående på gatan, sittande någonstans eller överallt helt lycklig utan någon märkvärdig orsak. Jag får kramp i kinden och tänker att det alltid kan vara värre ,. tänk om jag aldrig kunde le. Tänk om jag var så bitter att jag suckade åt skratt, morrade åt andras lycka och sågade deras framgång. Istället ler jag lite till, älskar världen och får ytterligare kramp i kinden."

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0