I get knocked down, but I get up again
You're never gonna keep me down

äntligen kan jag sätta mig ner och koppla av. dagen har gått i 180 vilket jag älskar.
morgondagen kommer bli ännu värre, herregud måste sätta mig ner och planera hur allt ska gå ihop, men det löser sig, som det alltid gör!


just nu känner jag mig som en strandad valross, orkar inte röra mig en meter, vilket är rätt frustrerande eftersom jag har feta cravings efter vårt nya te och hur illa är det inte när jag inte ens orkar resa mig, kämpa mig fram några ynka meter och värma lite vatten?
hm, skjuter upp det till Solsidan som börjar 20.00. helt rätt.