jag vet inte vad jag ska tycka. jag vet inte vad jag ska tänka. jag vet inte vad jag ska göra och jag vet inte hur jag känner längre. ena sekunden är en sak viktigast i världen, hela universum (mitt liv) kretsar kring det, men sen en timme senare bryr jag mig inte ett skit längre, ångest panik nästa timme, and so on. my cirkle of life.
vad vill jag?
orkar helt på riktigt inte med det här längre, orkar inte att mitt huvud typ är helt fucktard, vilket det verkligen är, jävla skit och vara trasigt, sönder? jag behöver hitta mig själv kanske. jag vet vad jag vill ... men jag är väl inte lika stark längre, inte lika stark som jag var förut.

saker har satt sina spår kan man säga, som vissa har klöst och rivit upp.